torstai 15. maaliskuuta 2018

Molempi parempi: opiskelijoiden toiveissa kontakti- ja etäohjausta sopivassa suhteessa


Kysyimme suomen kielen alkeiskurssien opiskelijoiden näkemyksiä ohjauksesta kielikursseilla. Kyselyyn vastasi 33 kansainvälistä opiskelijaa Haaga-Heliasta, Jyväskylän ammattikorkeakoulusta ja Itä-Suomen yliopistosta. Vastaajista 46 % on osallistunut joskus verkko- tai monimuotokurssille.  

Kysyimme, millaista ohjausta opiskelijat haluaisivat. Vain yksi opiskelija toivoisi pelkästään verkkovälitteistä ohjausta ja viisi opiskelijaa pelkästään kasvokkain tapahtuvaa kontaktiohjausta. Suurin osa opiskelijoista toivoi saavansa ohjausta sekä kasvokkain että verkon välityksellä ja suurin osa heistä painottaisi kasvokkain annettavaa ohjausta. 

 

Avoimissa vastauksissa opiskelijat kertoivat, että kontaktiohjaus on helpompaa ymmärtää ja esimerkiksi kysyä lisää. 

I understand better with someone in front of me. Also, digital tools cannot answer some questions. 

If I choose a distant learning course I would study myself the most, but also would like to have possibilities to ask questions. 

Easier to address questions and feedback 
I think that both of studies are helpful for us :) 

Opiskelijat toivoivat eniten saavansa ohjausta suulliseen kommunikaatioon (81%) ja puhumiseen (62%). Vähiten haluttiin ohjausta kielioppiin ja opiskelutekniikoihin (molemmat 28%). Jonkin verran toivottiin ohjausta myös kuuntelutaitoihin (31%), kirjoittamiseen (38%) ja sanastoon (41%). 

Suurin osa opiskelijoista piti kyselyn mukaan itseään hyvänä oppijana. Osalle opiskelijoista kielen oppiminen näyttäytyy vielä perinteisenä tehtävien tekemisenä ja tentteihin lukemisena, vaikka kielen oppimisen kommunikatiivisuuskin nousee vastauksissa esille. Opiskelijat vastasivat esimerkiksi: 

I'd like to receive feedbacks from my answers for exercises, speaking and listening skill. With the wrong answers, I want the explaination for it. With speaking and listening skills, i'd like to have the speaking - listening test at the end of the course. 

Improving mistakes. 

Kysyimme myös, minkä sähköisten kanavien kautta opiskelijat haluaisivat ohjausta. Suurin osa mainitsi jonkin sosiaalisen median välineen, yleisimmin Whatsappin, mutta myös Facebookin, Messengerin, Youtuben tai Google Hangoutsin. Yksittäiset opiskelijat mainitsivat myös sähköpostin ja Moodlen.  

Facebook group would be a great tool for questions and discussions. With Facebook group, students can post questions, even post pictures. This would help to illustrate clearly their questions to teacher, and other students can learn from their questions. 

Jeez, I think I am old fashioned: I would like emails or the moodle forum 

Kyselyn perusteella näyttää siltä, että olemme menossa ohjauksen kehittämisessä oikeaan suuntaan. Digitaaliset työkalut toimivat kontaktiohjauksen tukena. Niistä saadaan paras hyöty, kun käytetään työkalujen tarjoamia vuorovaikutteisia mahdollisuuksia tehokkaasti ja luodaan aito keskusteluyhteys opiskelijaan etänäkin. Miten sinä hyödynnät digitaalisia työkaluja oppimisen ohjauksessa? 


DIGIJOUJOU-hankkeen Superalkeet-ryhmän muodostavat S2-opettajat Hanna Tani Haaga-Heliasta, Jaana Oinonen Jyväskylän ammattikorkeakoulusta ja Katri Niemi Itä-Suomen yliopistosta. 

tiistai 13. maaliskuuta 2018

Siitä puhe, mistä puute


Tapio Hokkanen, Jaana Kivivuori ja Tytti Lindeberg

Enemmän kielioppia, enemmän sääntöjä, enemmän pelejä, leikkejä, videoita, retkiä, lehtiä, uutisia, keskusteluja, ääntämistä, sanastoa, puhekieltä ja autenttisia tilanteita – Suomi toisena kielenä -opiskelijamme haluavat yksinkertaisesti enemmän kaikkea.
Luettelo on kuin puutelista. Sen toiveet poimimme vastauksista kyselyymme siitä, millaista ohjausta ja tukea opiskelijamme Turussa, Lahdessa, Kuopiossa ja Joensuussa kaipaisivat suomen kielen opinnoissaan. Kysymys jätettiin tarkoituksella väljäksi. Ohjausta ja tukea ei täsmennetty.
Opiskelijoiden odotukset tulevat aivan eri planeetalta kuin meidän näkemyksemme ohjauksesta.


Oikea tutkija saattaisi tuomita havainnot. Kysymys on väärä. Lähtökohta on väärä. Menetelmä on väärä. Opettajan taustaoletukset ovat väärät. Väärä on väärä ja tulos nollatulos.

Väärin. Vaikka näkemyksemme ohjauksesta poikkeavat opiskelijoiden näkemyksistä, vastaukset ovat meille arvokkaita. Ne osoittavat vilpitöntä halua oppia suomea, vahvaa motivaatiota sitoutua ja oppijan intoa tavoittaa itselle sopivin tapa päästä kiinni kieleen ja kulttuuriin.

Pelkkien toiveiden lisäksi vastauksissa kerrotaan esimerkiksi päivittäisen edistymisen lisäävän inspiraatiota. Ohjaukseen kaivataan rohkaisua ja motivointia.

Vastaukset antavat myös eväitä projektillemme. Osana DigiJouJou-hanketta olemme tarttuneet haasteeseen pelillistämisen keinoin mutta samalla nöyrin mielin: Oppimispelit ja digitaaliset pelialustat eivät ratkaise kaikkia ongelmia. Ne tarjoavat kuitenkin oivan mahdollisuuden täydentää nykyisiä menetelmiä ja materiaaleja sekä motivoida ja osallistaa monenlaisia oppijoita.

Peleihin voi upottaa videoita, ääntä, monivalintaa, tekstinymmärtämistä, ohjeistuksia, oppimispäiväkirjoja, vertaisyhteisöjä, palautejärjestelmiä ja kilpailullisuutta. Lisäksi karttapohjaiset pelit kannustavat oppimiseen autenttisessa ympäristössä, ulkona. Kukapa ei olisi nähnyt Pokemoneja metsästäviä pelaajia loikkimassa puistoissa, poluilla ja ajoradoilla. Nyt mobiilipeliin ladataan kieli ja kulttuuri.

Toiveiden viidakossa yksi on kuitenkin varmaa: mitä syvemmälle digitaalisiin oppimisympäristöihin sukellamme, sitä enemmän meidän täytyy panna painoa ohjaukseen.
Puutelistan paikkaajaksi ja ohjaajaksi tarvitaan yhä opettajaa.

#ohjaus #digijoujou #s2 #pelillistäminen

torstai 8. maaliskuuta 2018

Handledning på webbkurser - studerandenas synvinkel


Vår grupp planerar en pilotkurs i svenska som kommer att genomföras helt och hållet på nätet, utan traditionell klassrumsundervisning, under höstterminen 2018. En grupp med studerande inom olika branscher och från tre olika högskolor (Aalto universitetet, Centria och JAMK) kommer att delta i kursen. Några saker som vi planerar att fokusera på under kursen är lärarnärvaro, samarbete i grupp och mångsidig och uppbyggande respons av såväl lärarna som kurskompisarna. Därför är det viktigt att redan i planeringsskedet kunna beakta studerandenas åsikter om handledning och respons. Dessa åsikter har vi tagit reda på bl.a. genom denna enkät.

I undersökningen deltog 16 studerande från Aalto universitetet, Centria och JAMK. Även om antalet enkätsvar var litet så gav de oss värdefull information om studerandenas åsikter om handledning och respons under webbkurser.

Första frågan gällde uppgiftsbeskrivningar. Svaren från studerande bekräftade vår uppfattning om att det finns ett mervärde i att ge instruktioner inte enbart i skriftligt format, utan att även komplettera med ljud och bild i videoformat.

  
Nästa del i enkäten handlade om respons. De flesta av respondenterna upplevde det som viktigt att få respons för sina prestationer ur flera olika synvinklar om de deltar i en språkkurs på nätet. Förutom hjälp med grammatiken vill studerande ha respons även för innehållet i sina uppgifter, ordförrådet och användning av terminologin, uttal samt aktivitet och attityd.

 
 Majoriteten av studerandena önskade att få feedback av läraren för sina uppgifter i skriftligt format. Våra tidigare tester med respons i videoformat har dock visat att studerande som fått respons både i skriftligt format och videoformat har ansett detta vara bättre än enbart skriftlig respons, så i pilotkursen kommer vi troligen att komplettera den skriftliga responsen med videorespons för en del av uppgifterna. I mån av möjlighet kommer vi också att erbjuda mottagningstider för individuell respons av läraren, antingen på plats i den egna högskolan eller via videokonferens.


 De allra flesta säger sig också ta tid för att verkligen gå igenom den respons de får.


 Att få respons av läraren för sina prestationer i en språkkurs på nätet tycker de flesta studerandena att är mycket viktigt. Också att få respons av kurskompisarna upplevs oftast som positivt, medan det är lite svårare att själv ge feedback till andra kursdeltagare. Det är ändå en sak som vi tror att kan vara nyttigt att öva på, så därför kommer vi att inludera även kamratrespons i pilotkursen.


 Vi frågade också hur studerandena helst vill vara i kontakt med lärarna under webbkurser. För studerandena är e-post en viktig kommunikationskanal för detta ändamål. Förutom handledning per e-post kommer vi även att erbjuda mottagningstider under vår pilotkurs. Studerandena kan då välja handledning via videokonferens eller att träffa läraren på plats i den egna högskolan.


Övriga kommentarer och önskemål gällande handledning under webbkurser som kom fram var bl.a. att det är viktigt att få personlig respons, samt att lektioner i språkkurser på nätet i form av videomöten är viktiga. Under den typen av lektioner är det viktigt att studerandena engageras och deltar aktivt för att lära sig mera och visa vad de kan. Studerandena tycker att det är positivt att kunna göra uppgifter i sin egen takt. Ett önskemål som framfördes var att alla uppgifter och allt material därför ska vara tillgängligt redan vid kursens start. Vidare önskar sig studerande tydliga instruktioner som ges i god tid, samt videouppgifter. Det här är önskemål som vi hoppas kunna uppfylla under vår pilotkurs.

Maria Åhman-Nylund
Sofia Sevón
Tomi Ylkänen